Jag har haft många olika provningar genom åren för olika målgrupper, men det uppdraget jag hade i veckan har jag aldrig innan stått inför. Jag skulle ha en provning och föreläsning för en mindre grupp  där varje person var både syn och hörselskadade.

Jag utrustades med olika typer av mikrofoner och fick instruktion att tala långsamt. Direkt märkte jag att mina händer gestikulerade mer än  vanligt, men det kändes onekligen onödigt att rita i luften. Ganska snabbt tog jag hjälp av de förberedda proverna då uppdraget var att de skulle få använda sina andra sinnen, och med ledsagarnas fantastiska hjälp att tolka deras ord fick jag uppleva att de satte ord på dofter och smaker som om de gjorde det varje dag. Att på doften bedöma om en produkt är ljus eller mörk är inte lätt, ljusa produkter oavsett livsmedel är ofta lite mildare i doften, kanske lite ”grönare” snällare i doften. Detta klarade de nästan direkt, och det rådde aldrig någon tvekan.

Beskrivningarna flödade i rummet och vi kunde kommunicera riktigt bra med varandra. Lite tokigt blev det med min skånska när en av herrarna tyckte jag sa att kaffet smakade fisk och inte friskt!

En mycket spännande dag som gjorde mig ödmjuk och tacksam att alla minna sinnen ännu är intakta.