Category Archives: Matevent

Vin, svett och tårar, med 12 000 andra dårar!

Standard

team.Pippi

 

Så var den magiska dagen äntligen kommen, då vi skulle springa Médoc Marathon. En sen kväll i oktober 2013, beslutades detta över ett glas vin och ett handslag. Anders vår teamledare hade utsatt sig för plågan förra året men fick bryta pga knän som ville allt annat än framåt. Nu skulle han ta revansch, och vi ville inte vara sämre. Tiden gick och kring jul trodde nog ingen att vi skulle springa, vi berörde liksom inte ämnet, även om jag smög iväg till gymmet för att slita ut mina benhinnor på löpbandet.

Så kom det… sms:et som löd: Vi är anmälda! Som team Pippi Longstocking, ångesten var ett faktum. Löpbandet byttes ut mot PT- Susanne, och nya skor inhandlades, här skulle det springas!

Lagom förberedda med diverse skavanker inom teamet och en topptrimmad Christian stod vi på startlinjen, solen gassade och där var 12 000 andra mer eller mindre tokiga löpare, alla utklädda, vad sägs om att springa utklädd till ägg och bacon?

Vi sprang genom 22 vingårdar, miljontals vinrankor och en fantastisk publik. Det är nog första gången jag har provat vin svettandes som en gris och med tusentals fransoser runt mig.  Sen hände det som inte fick hända, kraften försvann, händerna svullnade upp till klumpar och tårarna brände bakom ögonlocken, 26 km in i loppet var det ett faktum, jag fick bryta, inga slott i världen kunde få mig att springa längre.

Väntan var sedan olidlig för att se hur det gått för de andra, Christian fanns redan på plats vid mötespunkten i Pauillac, trött men nöjd. Jag letade febrilt efter de andra flätorna och Mikaels hatt, så kom de på stappliga ben och medaljer runt halsen en efter en, alla i teamet klarade det. Ebba som knappt sprungit innan, Christina lätt som en fjäder och spruddlandes glad, Mikael i sin hatt och Anders med söndriga knän. Det firades i oändliga flaskor vin och någonstans mitt i all besvikelse över min egen prestation såg jag framemot att gå i mål 2015….

P.s för er som undrar om tid och placering svarar jag som fransmännen gör: Ju närmre 6:30 desto bättre, då njuter du mest av loppet och vinerna…

Annonser

Konsten att ha fest

Standard

fullsatt

Ordet fest kan både skrämma och kännas lovande, många säkrar och bjuder till middag och då vet man oftast vad man kan förvänta sig. Bjuder du till fest förväntar sig dina gäster att man är trött dagen efter, att man behöver barnvakt och att man  tar taxi hem.

Igår var vi på en tvättäkta fest, allé firade 10 årsjubileum och Eva med personal bjöd in till en hejdundrade fest. Den innehöll allt, snygg inbjudan, mycket människor, bra bubbel, massa mat och en strålande DJ. Jag funderade lite under kvällen vad som ger en bra feststämning och kom fram till att maten är viktig men det är detaljerna som avgör att man bara kan recensera maten  med ordet gott. Detaljerna i form av en bra lokal, uppmärksam personal/värdpar, gäster som lämnar vardagen hemma,  dryck i alla former, en självklar bar bemannad med en bartender och en avslutande vickning.

En speciell guldstjärna för upplägget av förrätten. Den var i form av en tävling där gästerna fick skapa sin egna smørrebrød. Man uppmanades att välja ut en handfull råvaror och efter att man byggt sig sin macka, förevigades denna på bild. Jag känner mig segerviss med mitt smørrebrød  som innehöll, senapsdränkt rostbiff toppad med syltade blomkål.

Ett stort och innerligt Tack till allé, som lyckades med konsten att föra samman 200 personer till en fest som både kändes intimt familjär och grandiost storslagen.

För er som passerar Kivik i sommar skulle jag rekommendera er att göra ett besök här, Evas team är duktiga på det allt som innebär något ätbart, ni lär inte bli besvikna. Vem vet kanske finns min macka på menyn?

Nykter summering av gårdagens kamp i köket

Standard
protokoll

Kvällens protokoll

Slagen på många sätt tänkte jag summera lite av gårdagens gastronomiska träff som bjöd på många nya lärdomar i köket. Carlotta hade tagit vår tävling till en ny nivå med temat småvilt, vi fick alla olika djur och min alldeles egen hare gjorde mig ganska stum i början, jag köpte mig lite tid genom att lägga stackaren i mjölk då jag samtidigt la all kraft på att tänka ut en rätt. Det slutade med att jag benade ur lilla haren och använde benen till att koka en buljong. Tanken var att göra en liten gryta med en touch av Afrika i form av torkad frukt osv, jag fick om jag får säga det själv, till en underbar smak på buljongen och kände mig som en segrare. Tyvärr valde min hare att smaka lite lever när den var färdig men såsen var magiskt god.

Först ut för kvällen  att tävla var Niklas som hade tagit med en extraingrediens i form av gåslever, han fick en fasan att tillreda och förundrades över att den hade hål både fram och bak då fyllningen låg kvar på skärbrädan när fasanen var i ugnen. Nåja, gåslevern serverades i ett pannkaksknyte och den något torra fasanen hade en undanskymd plats på tallriken, Niklas själv var  mest orolig att vinet inte gjorde hans rätt till en fullträff.

fasan

Tranchering av fasanen

Henrik med sin gräsand försökte trolla med de små bröstfiléerna och satsade mer på tillbehören än köttet för att skapa någon typ av mättnadskänsla då en and mest består av fjädrar. Han försökte återigen göra en ny variant på risotto som fick mig att högljutt påpeka att risotto äter man varken stekt eller som dessert.

Kvällens vinnare Ulrika skickade vildsvinet till Asien och presenterade den tallrik som doftade bäst vid bordet, där fanns smaker av det mesta och köttet var snyggt tunt skivat med en fräsch liten sallad med ris som bas.

vildsvin

Kvällens vinnartallrik, vildsvin.

Många timmar senare av mat och vin hade våra domare och gäster Anders och Christina tillsammans med allas betyg tillslut valt Ulrika till den självklara vinnaren.

Tack Carlotta för att du gör detta år efter år. Jag tror jag talar för alla när jag säger att detta är årets matevent för oss, valet av gästdomare i år var återigen av högklass och man vet att Christina så som sommelier har vassa smaklökar och gourmanden  Anders är obehagligt ärlig.

Idag blir det ingen matlagning för min del, det lämnar jag med varm hand över till någon snabbmatskedja, och jag är ganska säker på att jag inte träffar på någon hare idag.

Spekulationer inför dagens tävling!

Standard

Idag smäller det och det är dags att kora årets bästa matlagare av Carlottas fyra vänner. Jag och Ulrika har redan påbörjat gissningsleken, vi spekulerar kring fisk, hmm spätta kanske? Jag känner mig lugn, det fixade jag ju bra på restauranggymnasiet, Mikael påminde mig dock att det var typ 20 år sedan. Ett säkert kort enligt honom är färs om det blir fisk, då slipper jag visa mina filéslamsor.
Nåja nu är det bara att vänta och se vad C8 har hittat på, bjuder på en bild från förra årets start.

20121227-105059.jpg

När vi tävlade med en kå(a)kstad direkt från hjärtat

Standard

kakstad

December och pepparkakor får mig att minnas tävlingen i pepparkakshusbygge under sista året på restauranghögskolan i Grythyttan. Varje år utlystes en tävling för oss studenter i att bygga en miljö/hus som skulle vara ätbart, ha en viss storlek och ett budskap. Fram till sista året var det inte intressant för motståndet var tufft men så hade den duktiga studenten i klassen över oss slutat och jag fick en idé att vara med. Jag lyckades övertala min kära vän Madeleine Karlson att vi skulle tävla, hon är sällan svårövertalad och vi gick loss.

Degen köptes färdig så klart, och vi insåg ganska snart att ingen av oss var eller skulle bli varken bagare eller arkitekt, så min idé att göra en kå(a)k-stad med hyddor som fick se ut lite hursomhelst. Jag minns att vi hade väldigt roligt, det bakades blomsterpinnar med deg runt sig, klipptes godis till sopberg m.m, oj vad vi höll på och väldigt hemligt så ingen av våra klasskamrater skulle kopiera oss. Vårt budskap var att vi tänkte på de som inte kunde fira jul och hade det svårt och som bodde i någon av världens alla kåkstäder.

På tävlingsdagen när de skulle ställas ut kände vi oss besegrade när vi såg våra kamraters alster i form av tex en pyramid och Kaknästornet. Carl Jan Granqvist ingick i juryn och senare på kvällen när fick vi veta att vi vunnit var glädjen total, jag minns inte hela motiveringen men något med kreativ ådra och tanken på andra människor fanns med.

Jag och Madde fick dela på 15 000kr och ni kan ju själv tänka er hur glada vi var som fattiga studenter i december. Pengarna shoppades loss på och även om vi inte hjälpte tredje världen just då var vårt budskap från hjärtat.

Kakstad