Kategoriarkiv: Smak

Längtar efter geléhallon

Standard

gelehallon

I morgon är det en vecka, en vecka sen jag åt godis, den värsta abstinensen har lagt sig och jag har t.o.m lyckats glömma bort godisskålen på konferensbordet. Jag drömmer dock om geléhallon, dessa älskade söta alldeles perfekt mjuka drömmar. Jag kan nästan tänka fram smaken och konsistensen, hur man först slickar bort sockret och sedan bara njuter av gelén, konstigt hur en smak kan vara så tydlig utan att man äter den.

Den söta smaken är ju dock den som vi föddes med vid modersmjölken så egentligen är det inte alls märkligt, alla gillar söta saker sen kan man ha olika toleransnivåer, så orden ”jag gillar inte söta saker är mera en livsstil än en sanning”

Vi äter med synen och inte bara med munnen!

Standard

Tidigare i veckan hamnade jag framför Tv:n med mina syskonbarn, det skulle lagas mat på någon av alla barnkanaler och jag följde uppmärksamt inslaget. Programledaren skulle göra ett förslag på dippsås till fredagschipsen och jag gillade idén att lyfta in något nytt till ett välkänt attribut som chips. Morötter kokades tillsamman med majs och svartabönor, efter ett tag kördes alltsammans i en matberedare. Resultatet blev en brunaktig sörja liknande ja jag vet inte vad, men inte mat i alla fall. Kerstin 6 år berättade direkt vad hon tyckte det såg ut som och deklarerade tydligt att hon aldrig kommer smaka det! Programledaren försökte tappert övertyga att det var gott trots synintrycket, vet inte hur hon lyckades hos alla, men barnen i vår soffa blev inte övertygade

Synen är vårt mest dominananta sinne, det reagerar direkt och skapar en uppfattning som är svårt att trumfa över för våra andra sinnen. Barn reagerar snabbare då de har en mindre referensbank i sitt minne och inte samma förståelse för mat. Det finns en metod som heter SAPERE där man lär barn att våga smaka och använda alla sina sinnen.  I barnprogrammet hade man lyckats så mycket bättre om man valt en annan färg på bönan än svart, och samtidigt sålt in smaken med ord.

Ja ja man kan inte lyckas varje gång, men man får inte glömma vårt viktiga sinne synen när vi lagar mat.

Vackrare, men kanske inte godare?

Standard

20121203-103637.jpg

Hittade dessa vackra pyren i en fruktkorg, visst blir det så mycket finare i en skål? Är man lite småsnål i juletid får man rycka bort bladen så vikten inte påverkas. Jag köper gärna med blad, har de åkt så långt skall de ha ett fint avslut innan de åker på resan ner i magen!

Visst längtar man lite trots allt?

Standard

20121202-194945.jpg

Tänkte på en sak till idag på min matvandring genom stan. Varför bjuder alla på pepparkakor som lockvara för att köpa lottor osv… Varför hade ingen något annat? Tänk lite jordgubbar, ja något som väcker andra delar av mitt smakminne till liv!

Åhh vad jag fick en längtan efter nypotatis.

Värmande mat under en kall promenad

Standard
korv

Alla har inte gått grundkursen på korvskolan

Aldrig någonsin smakar grillad korv så gott som när det är kallt och isigt utomhus. Viktigt är ju att först ta på senap och sedan ketchup, grundkursen i korvskolan, passerar ni Kullagatan idag kan jag varmt rekommendera en korv på Petters. Lite närmre Maria Kyrkan bjöds det på varm ärtsoppa, minst lika gott det men säkert svårare att sälja än korv, så smart drag som rekalmjippo.

Matvandringen avslutades på Midi där grillade marshmallows får högsta betyg, de rostade kastanjerna däremot har en konsistens jag inte gillar, smaken är god och söt men passar bättre i puré än som snacks. För er som vågar prova bjuder Jocke och Tobbe gladeligen på detta och som förströelse kan man besöka Ullas loppis på terassen, ännu en lyckad buffé på deras krog

Kastanjer

Grillade kastanjer på Midi

kokvagn

Husarerna bjuder på ärtsoppa

Snygg kartong till medelvin

Standard

casillero.del.diablo

Igår gjorde jag något väldigt ovanligt, jag gick emot mina principer när jag handlade vin. I hyllan hittade jag ett vin som hade en färdig presentförpackning runt sig, en bra och ganska snygg  lösning dessutom. Allt i ett och det går  inte att återanvända för värdinnan som får den, lite tråkigt att ge vidare en låda med ett annat vin. Jag skulle inte ge bort detta vin utan testa om innehållet hade samma höga kvalitet som ytan. Näh jag får nog ge detta vin ett medelbetyg med ett litet minus, det var inte defekt men inte heller någon komplexitet i smaken, svaga bäriga toner och en för hög syra och en ganska obefintlig eftersmak.

Jag kommer att fortsätta välja vin på mitt gamla sätt dvs efter kunskap om den förväntade smaken, men nyfikenheten att prova nytt kommer alltid finnas där.

Minns ni saften i sirapsflaskan?

Standard

Svenska Sockerfabriks Aktiobolag

Imorgon skall jag göra matssäck, måste fundera ut vad den skall innehålla, det får i alla fall bli någon varmdryck på termos, med allra största sannorlikhet börjar den på Z . Jag minns när jag var liten hur jag sneglade på de barn som  hade med sig färdigköpta små tetror med saft i på utflykterna. Jag tillhörde barnaskaran som fick saft i en återanvänd sirapsflaska. Idag är detta rena drömmen, men då var det lite pinsamt, även om saften var godast av dem alla. Undrar om barnen upplever det tvärtemot nu, är det lite pinsamt att ha färdigköpt och skall man istället ha hemgjord gärna ekologisk saft på med en snygg etikett för att vara ”rätt”?

Mammas saft var förövrigt väldigt god och hon har satt min standard för hur en riktg saft skall smaka, vilket jag är glad för idag.

Är julmusten en sötsak eller en tradition?

Standard

Ni vet känslan när klockan passerar 14:30 och behovet av socker är enormt, den känslan har jag nu! Jag funderar på om jag skall fortsätta på min halva apelsin, men då hör jag  hur en kollega längre bort i korridoren öppnar en läsk, ett härlig pysljud letar sig fram till mina öron och suget är ett faktum. Godiskylen på jobbet blir besökt och ännu ett val måste jag ta, grön liten godsak eller den lokala julmusten, av någon anledning så känns det bättre med julmusten, det känns lite som man gynnar kulturarvet. Så helt plötsligt har jag gått från ångestladdad av att falla dit igen för sötsuget till stolt över att jag stödjer vår svenska dryckeskultur, inte illa gjort om jag får säga det själv!

Älskade lilla brysselkål, hoppas vi snart ses igen!

Standard

Jag är inte uppvuxen med brysselkål, inget som mamma serverade varje söndag, inget som min farmor serverat till oss, inget barndomsminne helt enkelt. Jag har dock fått äta överkokt brysselkål ibland, vid tex gåsmiddagar. Jag har aldrig gillat brysselkål fram tills för några jular sedan, då kusin Mallis serverade de till kalkonmiddagen på julen. En alldeles perfekt kokt liten kål som var piggt grön i färgen och nästan kraschade i munnen när jag åt den, och läs inte okokt! Då insåg jag vad jag missat, den ljuvliga lilla delikatess som var nästan nötig i smaken på gränsen till söt, underbart god.

Idag hände det igen jag fick överkokt grå brysselkål till lunchen, mina fina goda minnen försvann och jag blev igen en stor motståndare till smaken, den etsar sig fast och mitt smakminne är starkt så jag tror att det kan ta ett tag igen att bli överbevisad.  

Hejdå lilla rosenkål för ett tag, vi ses säkert igen när någon ny med mera varsam hand kokar dig till perfektion.

Kesella tycks vara en myt

Standard

Dagen efter bytte vi degblandare mot dammsugaren och resterna av mjölet försvann, hoppet om att mina bullar skulle smaka bäst fanns dock kvar. Jag provåt en till frukost och kände segerns sötma. Framåt eftermiddagen skulle slaget avgöras, bullarna packades varsamt ner och märktes med en kod för att Mikaels släkt skulle göra en rättvis bedömning, de är ju trots allt släkt och jag litar inte helt på dem!

Bullarna serverades och väntan på svaret var olidligt lång, jag försökte se på deras miner om de fräste lite när de åt bulle B, dvs Mikaels, men näh, snabbt var det över. Jag var besegrad, 6 röster på Mikaels bullar (recept) mot ynka 1 poäng på mina…

Ni hör säkert segerlåten själva, en guldsång fick avsluta bataljen. Vad var då egentligen skillnaden och var det stor skillnad mellan bullarna, nej skillnaden var hårfin och framförallt var det INGEN Kesella i den vinnande smeten, inte heller något smör klickat i. Saffranet hade däremot dragit i vodka och russinen i rom, så spriten löser som alltid det mest.

Fler inlägg om Lussebullskampen